maanantai 5. heinäkuuta 2010

Svenska spalten

Lite om innehållet i Svenska Spalten

Telemedicin - Helsingfors-Korsnäs

Inom Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård (K5; Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad) har man funderat på nya serviceformer för landsbygden, där särskilt bristen på läkare periodvis har vållat bekymmer. Dessa kommuner har också en åldrande befolkning som är i behov av allt mera läkarvård. Hur löser man ekvationen med ökat behov av läkarvård och nya servicekoncept?

Här blev svaret ett samarbetsprojekt med bolaget Doctagon Oy i Helsingfors. Det speciella är att ett Helsingforscentrerat bolag i pilotsyfte på distans sköter om läkarvården i några utvalda äldreboenden på landsbygden. Kommunen Korsnäs, med 2300 innevånare söder om Vasa, är med i pilotprojektet via sitt äldreboende Lärknäs och demenshemmet Annahemmet.

Praktiskt går det till så att personalen på Annahemmet varje torsdag har telefonrond med läkaren i Helsingfors, då varje klient gås igenom. Kontinuiteten gör att man kan upptäcka och ta ställning till om det är något som genast borde åtgärdas och hindra att akuta situationer/kollapser inte sker, utan symptomen kan analyseras och åtgärder sättas in i tid. Ronder på avdelningen hålls fyra gånger/år, varav två av gångerna med en geriatriker. Även anhöriga har möjlighet att få träffa läkare, vilka alltid är tillgängliga då man ringer Doctagon, och i 95 procent av fallen, är det den utsedda läkaren man fått tala med. Hela personalstyrkan har fått utbildning i användandet av apparaturen av läkare från Doctagon, som skall förse demenshemmet med nödvändig apparatur/olika mätinstrument.

Enligt ansvarige sjukskötare Anna Pått på Annahemmet, så fungerar Doctagon-samarbetet ypperligt. Man har fått den hjälp man varit i behov av och klienterna får äntligen den vård de förtjänar. Onödiga sjuktransporter mellan HVC-bäddavdelningen i Malax, Vasa centralsjukhus (VCS) och hemmen har undvikits. Intresse, engagemang och en positiv attityd bland personalen krävs för att samarbetet med Doctagon skall fungera, skriver artikelskribenten Ann-Sofi Backgren som är fullmäktigeordförande för Korsnäs kommun och projektchef vid Korsholms vuxeninstitut.

Jesper Wikström sköter byaombudsjobbet på Aktion

Jesper Wikström kommer sedan den 1 juni som byaombud för Aktion Österbottens byaverksamhet. Han arbetar sedan tidigare också som Leader-rådgivare på deltid inom samma organisation, en uppgift han även fortsättningsvis kommer att sköta. Att ha fått förtroendet att arbeta med byaverksamheten, känns både spännande och utmanande för Wikström. Aktion Österbotten rf kan sägas stå på tre ben; byar, Leader och KAG (fiskestöd), vilka stöder och kompletterar varandra.

Wikström hoppas att man tillsammans kontinuerligt kan utveckla byaverksamheten för att svara mot alla de möjligheter, men också utmaningar, som finns. Vi har alla goda exempel och idéer vi kan dela med oss av och lära av – regionalt, nationellt och även gränsöverskridande. Personligen vill han påminna om den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen i Borgå 25-26.9, där han hoppas på en stor österbottnisk delegation, samt även Byaverksamheten i Finland rf:s projekt Byar med livskraft som också skall genomföras i svenska Österbotten under åren 2011-2012. Som byaombud ser Wikström fram emot att få röra sig ännu mera på fältet och få chansen att samarbeta med byaaktörerna.

Landsbygdsriksdagen 2010 – byarnas parlament!

Den första finlandssvenska Landsbygdsriksdagen 1990 byggde på arbete i studiecirklar med att ta fram utvecklingskrav för landsbygden. De senare Landsbygdsriksdagarna har mera haft karaktären av seminarier eller storsamlingar, men nu är tiden inne att Landsbygdsriksdagarna får göra skäl för sitt förpliktigande namn – Landsbygdsriksdagen bör bli byarnas parlament! Landsbygdsriksdagens program kommer att syfta till relevanta ställningstaganden, vilket betyder att de teman som tas upp, kommer att belysas av sakkunniga och utmynna i konkreta beslutsförslag.

En av de mest aktuella frågorna för närvarande är: Hur skall förhållandet mellan kommunen och byn regleras när kommunerna i framtiden blir allt större? Landsbygdsriksdagen kommer i år för första gången att bjuda in delegater, som har rösträtt. Arbetsgruppernas arbete och föreläsningarna står som grund för resolutionen och omröstningarna. Alla landsbygdsaktiva är välkomna, men endast en delegat/by eller kommun har rösträtt, medan nationella och regionala organisationer kan skicka 3 delegater/organisation till Landsbygdsriksdagen. På detta sätt får tillställningen även karaktär av ett demokratiskt beslutandeforum, som får mera tyngd och breddar möjligheterna för fortsatt utvecklingsarbete på landsbygden.

Haikko Herrgård i Borgå ger Landsbygdsriksdagens deltagare en inspirerande miljö där grupparbetena leds av mångkunniga, erfarna dragare och kompletteras med sakkunniga fackmän, kännare och forskare. Med är även Borgå stift, som i en arbetsgrupp behandlar kyrkans landsbygdsstrategi och dess uppdateringsmöjligheter.

Den nordiska byasammanslutningen Hela Norden ska leva (HNSL) arrangerar också sitt styrelsemöte under evenemanget. De nordiska gästerna kommer även att delta i grupparbetena och det övriga programmet. Svensk Byaservice med Östra Nylands Byar rf som lokal huvudsamarbetspart ordnar och ansvarar för Landsbygdsriksdagen. Som medarrangörer står bl.a. Landsbygdsnätverksenheten, Svenska Temagruppen inom YTR, Suomen Kylätoiminta ry, SILMU rf och Borgå stad.

Mellan hembygd och urbana jobb – intervju-undersökning i Lappfjärds by

Lappfjärds by i södra Österbotten i Kristinestads kommun lider av en svag ekonomi och ett sjunkande invånarantal. Men trots detta kännetecknas byn av ett rikt föreningsliv och en stark identitet. Nästan alla invånare lämnar byn i något skede av sitt liv, men bara en del väljer att återvända. Motiven för att flytta tillbaka handlar vanligtvis om starka rötter, hemgårdar, släkt, föreningsverksamhet, utrymme och lugn.

Den främsta orsaken till att folk flyttar bort och inte kommer tillbaka, är tillgången till arbete. Eftersom Lappfjärd är en av Finlands största potatisodlingsorter, finns det en del jobb inom packning, förädling och transport. Men sysselsättning för högt utbildade saknas. För många tycks det handla om ett val mellan hembyn och karriären, som vissa trots allt lyckas med att kombinera.

Personerna kan kallas för ”den pendlande medelklassen”. I hela Kristinestads kommun finns allt som allt ca 500 pendlare, varav de flesta jobbar i närliggande kommuner, ett 100-tal pendlar till Vasa. I enstaka fall förekommer även distansarbete. Det tidskrävande och ansträngande pendlandet har även sina fördelar – högre inkomster kombinerat med relativt förmånligt boende. Andra fördelar kan t.ex. vara mor- och farföräldrar i hembyn som hjälper till med att ta hand om barnen. ”Den pendlande medelklassen” kan ses som något slag av kontakt utåt, som samtidigt bidrar med nya kommunalpolitiker.

Vad gäller den starka identiteten, så kan den å ena sidan få folk att stanna kvar i byn, medan den i värsta fall försämrar samarbetet med utomstående parter. Den vackra naturen och levnadsutrymmet, möjligheterna till bl.a. segling, golf och ridning, samt betydligt billigare boende än i huvudstads- eller Vasaregionen, kunde även locka utomstående till byn Lappfjärd.

Ett problem har emellertid varit en brist på tomter för husbygge. Invånarna som stannar kvar i byn är aktiva, kreativa och flexibla, då det gäller att skapa möjligheter att kombinera karriär och hembygd. Tyvärr väljer dock fortfarande många att flytta bort, skriver politices kandidat Ulrika Långstedt som fungerat som forskningsbiträde och gjort intervjuer i Lappfjärds by i det pågående projektet Den multifunktionella landsbygden vid Åbo Akademi i Vasa.

Sätt tänderna i en bit historia! – tidstypisk mat serveras vid Furirsbostället i Oravais

Med stöd från Aktion Österbotten för projektet Historisk matupplevelse har ambitionen och önskemålen för Oravais Historiska Förening om att servera tidstypisk mat på Furirsbostället gått i uppfyllelse. Tack vare det allmännyttiga investeringsstödet har Furirsbostället nu fått ett riktigt kök, samt även en ung mathistoriskt intresserad kock vid namn Kenny Sundqvist med stor erfarenhet av kulinariska måltider. För sin inspiration och som mentor har han använt sig av mathistoriska experten Kristina Steen, vilket igen blev möjligt via det allmännyttiga utvecklingsprojektets del.

Vid Furirsbostälet kan man känna historiens vingslag genom att slå sig ner i en ombonad miljö med prägel av 1700-1800-tal och låta serveringspersonalen i sina tidstypiska kläder servera dig en måltid från svunna tider. Man kan även erbjuda guidning av området, exercis av Österbottens regemente och musikunderhållning som bokas i samband med maten. Det finns även möjlighet att få en historisk expert som talar om allt detta för att kunden skall få en genuin helhetsupplevelse. Inom kort kommer man också att kunna erbjuda rökbastu och badtunna till gästerna.

Föreningens aktiviteter och restaurangens menyer och uppdaterade programutbud, samt kontaktinformation finns på deras hemsida www.oravais.fi/vomturism/ohif eller www.adelbragd.fi.

Kenneth Sundman

Ei kommentteja:

Lähetä kommentti